Av Jan Wallén, Trollhättan, kretstränare i VD-kretsen

KÄRVT EKONOMISKT LÄGE FÖR FÖRBUNDET
Mats Stoltz gav en bild av förbundets ekonomi med det bistra beskedet att resultatet för år 2002 hamnade på minus 237.000 kr. Självklart är detta ett stort bekymmer för förbundets ledning att komma tillrätta med. Ekonomin måste alltså snålköras än mer.

Kretstränarnas roll har mognat under ett par års tid. I första hand är uppgiften att utbilda klubbtränare, men det börjar också komma en form av mentorskap för intresserade och lovande skyttar. Rollen övergår delvis till att vara bollplank för idéer och frågor och att vara en diskussionspartner.

Vid det här laget finns en stor samlad erfarenhet och kunskap samlad och dokumenterad. Drivkraften är tydlig från den systematiske pedagogen Ingvar Jungblom och den härlige entreprenören Jonny Karlsson från Sävsjö, där inget är omöjligt, nestorn Cyril Falck och många andra kloka och erfarna personer.

GOD DOKUMENTATION
Ingvar Jungblom har samlat en serie olika avsnitt och sammanställningar i översiktliga artiklar och punktlistor som mycket väl lämpar sig att göra overheadblad för utbildningen av klubbtränare eller för olika tematräffar. Det är ett system som täcker hela området från kost, matvanor, fysisk träning, över till skjutteknik, kolvutformning, tävlingsplanering och mycket annat. Det är ett lösbladssystem som lätt kan byggas ut och ändras allt efter behov och vunna erfarenheter. Varje krets fick ett exemplar till kretstränaren, som sedan kan fördela materialet vidare. Det här materialet är enkelt, överskådligt och lätt att anpassa efter olika situationer – BRA och VÄRDEFULLT.

Efter att ha lyssnat till och träffat Ragnar Skanåker ett par gånger kände jag viss saknad efter honom och hans samlade erfarenhet. Det har varit en frisk fläkt med många viktiga synpunkter. Han var tydligen upptagen på annat håll med sin träning för tävlande på toppnivå, OS och annat. Förhoppningsvis är Ragnar med på nästa kretstränarträff. Det vore värdefullt.

Team Skanåker berördes naturligtvis på mötet. Satsningen pågår för fullt inför OS i Aten 2004, nu med ett antal skyttar dels från teamet och dels från annat håll. Gränsdragningen är borta och nu har vi en grupp. Per Sjöquist spelar en stor roll i detta arbete. Mera om hans synpunkter och visdomar kommer längre ned.  

ÖGATS FUNKTION
Optiker Hans Bark berättade om ögat, seendet, korrektionsglas, riktmedel och mycket mer. Hans Bark är välkänd för många skyttar, är själv aktiv pistolskytt, är bosatt i Stockholm och mannen bakom Barks skytteglasögon. Hans Bark har skrivit några artiklar om riktmedel och seende för några år sedan och har nu – förhoppningsvis i detta nummer av NP – en ny artikel om ögats funktion och pistolskytte. Den intresserade skytten bör gå tillbaka till detta material. Det är inte möjligt att nämna mer än några punkter från Hans Barks högintressanta föredrag:

• Ögats uppbyggnad, funktion, förändringar med åldern. Det är ett komplicerat system som man hela tiden lär sig allt mera om på specialistnivå.
• Statiskt och dynamiskt seende, dioptribegreppet (+1 dioptri ger 1 m fokalavstånd, +2 dioptrier ger 0,5 m fokalavstånd o.s.v.).
• Den fantastiska ackommodationen hos mycket unga (för en 2-åring är det 15 dioptrier!), kanske 5 dioptrier för en 30-åring och 1 à 2 dioptrier när man nått 60-årsåldern.
• Det är ett bekymmer för en åldrande skytt – och det börjar redan i kanske 30-årsåldern – med att linsen stelnar, att den kan grumlas och att näthinnebotten kan påverkas.
• Äldre skyttar har en fördel av att se med båda ögonen öppna. Eventuellt kan man använda ett genomskinligt dimglas för det andra ögat. Fördelen är dels att man förbättrar ackommodationen, dels att seendet blir mindre ansträngande för ögat.
• Med stigande ålder behöver man mera ljus för ögat. För samma signal till hjärnan krävs det 10 gånger mera ljus för en 60-åring än för en 20-åring.
• Filterfrågan är intressant. Ett gråfilter dämpar ett starkt ljus utan förvanskning av seendet. Ett gult eller brunt glas ökar kontrasten mellan svart och vitt. Ett sådant färgval ger bäst känslighet för ögat.
• Ett nytt begrepp nämndes – Frankfurtereffekten. Man kan notera att ackommodationen blir bättre då man böjer huvudet bakåt när man ser rätt fram, och omvänt att se "under lugg" minskar ackommodationen med cirka 30 %!
• Då man skjutit ett tag, säg efter en timme, har ögats seende förändrats. Lägg då på en kvarts dioptri på skytteglaset! Ett tillsatsglas på +1,0 dioptrier bör ökas till +1,25 dioptrier mot slutet av skjutningen.

Egna kommentarer: Synen måste kollas för alla pistolskyttar! Detta är något vi noterat i ett vid det här laget rätt stort antal kontroller med siktsimuleringar. Vid minsta tvekan om hur det står till måste man gå till en optiker för synkontroll. Hans Bark själv är ju specialist på skytteseendet. Om man har svårt att ta sig till Stockholm bör man söka rätt på en optiker som förstår skyttets problematik – alla optiker gör det inte! För oss som bor långt bort från Stockholm kan det nog egentligen trots allt vara lönt att ta sig den långa vägen till Hans Bark för att få riktig rådgivning.

En annan personlig kommentar är: Hur kan Ragnar Skanåker, som ju nått en mogen pensionärsålder vid det här laget, klara sin syn så bra? Fantastiskt! Han ser som en falk. Jag hade tillfälle i Bollnäs för ett år sedan att kolla honom med siktsimulatorn. Toppklass – bäst i hela gruppen!

Ytterligare en personlig kommentar i samband med skytte och syn: Många skyttar har glasögon. Det är bra. Vi har med detta ett skydd mot stänk och splitter från våra pistoler och revolvrar. Det skulle vara obligatoriskt för alla att ha någon form av ögonskydd. Det är åtskilliga skyttar som har noterat stänk. Jämför med amerikanska skyttar! Samtliga har någon form av skydd för ögonen. Hörselskydd är obligatoriska nu i Sverige – måtte glasögon bli det också! 

KRISHANTERING
Ett mera speciellt område är krishantering i samband med olyckor. Vi har väl i stort varit förskonade från allvarligare olyckor i samband med skytte – men ändå. Skjutledaren eller klubbfunktionärerna har ett stort ansvar. Har något allvarligt hänt så ta in en kunnig person i samband med krishanteringen så snart det över huvud taget går. Sök kontakt med närmaste länssjukhus, där jourhavande kan lotsa vidare i krishanteringen.

ASSA - DISSA - KÄNN ATT DU ÄR BRA!
Per Sjöquist gav helt andra synpunkter i samband med begreppet "krishantering". Det var åtskilliga mycket värdefulla synpunkter vi fick på hur man fungerar som skytt i en pressad situation och vad man bör (och inte bör!) göra. Några punkter från det mycket intressanta föredraget återges nedan:

Vid vårt skytte har vi vid tävling – från låg nivå till allra högsta internationella toppklass – en anspänning, en press. Pulsen ökar, blodcirkulationen ökar också, sinnena skärps, kroppen blir beredd på att handla på något sätt. Vi har en tävlingssituation där skytten påverkas av anspänningen och pressen, av den egna personligheten, av den sociala omgivningen och av klimatet i gruppen. Sättet att tänka, viljan att ge toppresultat balanseras mot rädslan att misslyckas. Vi har en viss trygghetszon med en övre mental gräns eller nivå ned till en nedre mental gräns, en "skamgräns". Skamgränsen styrs av rädslan att misslyckas.

Hur når man då den övre mentala gränsen, det bästa man kan prestera utan att det inre motståndet sätter stopp? Willi Railo har funderat mycket på det här. Hans bok "Bäst när det gäller" är tänkvärd (den finns bland SISU Idrottsböcker, artikelnr 1008, att köpa).

Vi kämpar alla med en prestationsångest. MEN: Rätt utnyttjad kan anspänningen bli den sporre som behövs. Prestationen ökar med stigande anspänning till ett maximum för att sedan falla tillbaka. Det här är något som vi bör ta in tidigt i tränarfunktionen. Det är viktigt att bearbeta detta på rätt sätt för tävlingsskyttet. Det finns mycket att vinna på det här området! Om vi behöver hjälp är Per Sjöquist beredd att ställa upp.

Vad har vi då för möjligheter att påverka vår tävlingssituation med anspänning, mentala gränser och andra problem? Sättet att tänka och attityden är grundläggande. Per Sjöquist gjorde jämförelser mellan skyttet och golfspel – speciellt Annika Sörenstam och hennes fantastiska sätt att hantera tävlingssituationer som dyker upp. DET INRE SAMTALET är ett begrepp som Golfförbundet valt att arbeta med. Det är avvägningen och styrningen mellan begreppen "vaneorienterad", "defensiv", "negativ" mot "nyorienterad", "offensiv", "positiv", "konstruktiv". Några råd:

• Tänk positivt!
• Notera när Du gjort något bra!
• Kom ihåg detta - Lagra det i hjärnan - Assimilera detta - ASSA!
• Säg till Dig själv: Detta gjorde Du bra!! Plus Ditt eget namn!

Om något går snett måste Du DISSA - disassociera - eller förtränga det som hänt!

En intressant iakttagelse om Annika Sörenstam är följande: Har ett slag gått helt fel – vad gör hon efteråt då? Jo – vänder ryggen åt det hela och förtränger det omgående. Det BRA skall kommas ihåg, inget annat.

Det finns ett antal faktorer som styr Dina tävlingsresultat:

• Allmänna bakgrunden såsom familjen, ledare/tränare, kamraterna/lagkänslan, trivsel med arbetet, arrangörer/arrangemang.
• Bra fysiskt förberedd.
• Väl skyttetränad, väl etablerad i viktiga mästerskapstävlingar.
• Väl förberedd mentalt.
• Bra och väl intrimmad utrustning.
• Goda resultat från lagkamraterna.
• Egna dagsformen.

Det som kännetecknar en VINNARE är:

• Fokusera på saker Du kan kontrollera, alltså:
• Skjuttekniken
• Offensivt skytte
• Skjutdisciplinen
• Utrustningen
• Med mera.

Gör inte som FÖRLORARNA: Slösa inte bort Din psykiska energi på yttre faktorer som Du aldrig kan påverka.

Per Sjöquist besitter mängder av visdom och erfarenhet med många viktiga frågeställningar, analyser och synsätt. Erbjudandet att han ställer upp vid lämpligt träningsläger måste tas tillvara!

UNGDOMSSKYTTE MED PISTOL
Magnus Gustafsson från Skytte UO, som står för Skyttets Ungdomsorganisation, beskrev flera sidor och aktiviteter i samband med ungdomsskyttet och rekryteringen över till vuxenskyttet. Detta är omfattande på gevärssidan men knappast på pistolsidan – åtminstone inte ännu så länge. Det finns en samverkan mellan Skytte UO och Svenska Pistolskytteförbundet med bl.a. korsvis styrelserepresentation. På gevärssidan, som är en del av Frivilliga Skytterörelsen, har man ofta två parallella föreningar på orterna ute i landet. Den ena arbetar med ungdomsskyttet, den andra med vuxenskyttet. Fördelen att hålla isär verksamheterna är flera. En viktig del är att ungdomarna direkt påverkar sitt eget skytte och finner det roligare så än att vara en del i en vuxenförening. Skytte UO hjälper gärna till vid startandet av ungdomsskytteföreningar. Visst ekonomiskt stöd kan förväntas, vilket inte tar bort andra möjligheter till bidrag. Det är nu ca. 30.000 medlemmar i Sverige inom Skytte UO.

Verksamheten i ungdomsföreningarna siktar på:

• Rekrytering
• Utbildning
• Social samvaro.

Det är ganska lätt att få nya ungdomar att "prova på". Det krävs en trevlig och positiv social verksamhet för att få dem att stanna kvar. Det skall vara roligt att skjuta och roligt att umgås. Skytte UO hjälper till med råd och vissa arrangemang i samband med förbundsläger, träningsgrupper, regionläger och riksläger. Intresset hos ungdomarna är så stort. En omfattande erfarenhet om arrangemang och läger finns nu. Åldersgränsen för ungdomsskyttet går vid ca. 20 år. För de yngsta skyttarna är det luftvapen som används, som efterhand övergår till krutvapenskytte parallellt med luftvapenskyttet. Det stora intresset ligger på banskyttet. Intresset för fältskytteläger är inte så omfattande.

På pistolsidan ser man naturligtvis en rad möjligheter att bygga på gevärssidans positiva erfarenheter. Jonny Karlsson håller på med ett förslag hur vi skall arbeta vidare inom pistolskyttet med ungdomarna. Vi behöver få fram vuxna personer som arbetar med verksamheten bakom ungdomarna. Behovet är stort! Tränarna har en stor möjlighet att förmedla kunskap och teknik.

Kommentar: Det är möjligt att vi pistolskyttar skulle tänka om vad gäller ungdomsskyttet. Det kanske i vissa fall vore mera lönande att satsa på en ungdomsförening som har både gevär och pistol parallellt på sitt program i stället för att som nu ha en vuxenförening för pistolskytte, där vi har ungdomar som kanske inte får uppmärksamhet och stöttning tillräckligt. Engagemanget från vuxensidan måste självklart finnas även för en ungdomsskytteförening, men det kanske kan bli både roligare för ungdomarna och mera lönande för rekryteringen att ha en separat ungdomsförening.

FALLING TARGET
Mats Stoltz berättade om denna nya form av luftpistolskytte. Falling Target har flera fördelar framför det vanliga luftpistolskyttet:

• Det är publikvänligt.
• Det är mediavänligt.
• Det är spännande.

Skyttet går till så att man har fem tavlor jämte varandra på 10 m avstånd med prickar lika stora som för den vanliga luftpistoltavlan. I dessa har man svarta brickor med från vänster diametrarna 48 mm (som åttan) för den första, nästa tre har 32 mm (som nian) och den sista har 16 mm (som tian). Målen är självmarkerande ungefär som i skidskyttet. Man skjuter skott för skott med 40 sekunder för varje skott i först en grundomgång med 8 serier à 5 skott vardera. Parallellt förs resultaten in på en tavla för publiken. Grundomgången följs av en finalskjutning för åtta skyttar. Dit kommer den som har:

• Flest träff.
• Flest tior.
• Flest nior.

I finalomgången möts nr. 1 mot nr. 8, nr. 4 mot nr. 5, nr.3 mot nr. 6 och nr. 2 mot nr. 7. Man skjuter 2 serier à 5 skott vardera på samma tid som tidigare. Vinnarna står kvar. Därefter skjuter nr. 1/8 mot nr.4/5 och 3/6 mot nr. 2/7, återigen med 2 serier à 5 skott. Vinnarna från detta går till en slutlig finalskjutning, för ytterligare 2 serier à 5 skott. Spänning garanteras!

Svenska Pistolskytteförbundet har nu 72 ställ fördelade med 18 ställ per landsdel. Ställen finns i Lönsboda, Borås, Bollnäs och Luleå. Dessa kan lånas ut till klubbarna. Några regler gäller för utlåningen:

• Det gäller i första hand för ungdomsgrupperna.
• Det är bara luftpistol som får användas.
• Klubben bör ha en utbildad tränare.
• Klubben förbinder sig att underhålla ställen.
• Klubben skall återlämna ställen i rätt tid till rätt ställe.

En intresseanmälan skickas ut under den närmaste tiden från förbundet till varje förening för lån av minst två ställ per förening.

Ställen kan också köpas från GES AB i Norrtälje, telefon 0176-208280, som brukar ha en annons i NP. Priset är 1.240 kr per ställ plus frakt. Priset sjunker något om man beställer större antal.

Falling Target expanderar mycket starkt. Jämför med luftgevärsskyttet, där man hade 70 starter 1995 och 600(!) år 2002.

Kommentar : Det här verkar vara intressant. Vi skall absolut pröva i vår klubb. Jag tror vi har en mycket bra publikvänlighet om snabb uppföljning av resultaten kan ske.

SISU - EN RESURS
Maria Gidlund från SISU Idrottsutbildarna, idrottens utbildningsorganisation, gjorde en högintressant och inspirerande genomgång av vad SISU står för och vad SISU kan göra för vår verksamhet. Det är verkligen en resurs för föreningarna.

SISU bildades 1985, är ett av tio studieförbund och ägs av 67 specialidrottsförbund och 5 medlemsorganisationer, varav Svenska Pistolskytteförbundet är en. Inkomster kommer från svenska staten, från Riksidrottsförbundet och från olika projektmedel. Ingen ackumulering av medel sker från ett år till nästa.

Verksamheten är mycket bred. Man har på riksnivån ca. 50 anställda och på distriktsnivån ca. 200 anställda i 21 distrikt. Man driver Bosön med folkhögskola och olika former av kursverksamheter samt ett eget bokförlag.

För föreningsverksamheten är studiecirkeln grunden för SISU:s medverkan. Grundprincipen för utbildningen är kravet minst 3 deltagare, minst 3 träffar och under minst 3 veckor. Träffarna skall omfatta minst 3 studietimmar (à 45 minuter). Andra gruppverksamheter kan tänkas med andra krav. Flexibiliteten är stor. Vad som inte räknas som studiecirkel är ordinarie träning/tävling eller styrelsemöten med beslutsfattande. Utformningen och omfattningen av SISU:s stöd utformas från fall till fall och kan också vara något olika mellan de olika distrikten. Verksamheten bedöms på årsbas eller säsongsvis.

Låt någon lämplig person i föreningen, gärna den utbildningsansvarige, ta kontakt med SISU-konsulenten i distriktet. Det kostar inget att få besök av SISU-konsulenten. Resonera igenom behovet. Flexibiliteten är stor i utformningen av studieverksamheten och stödet från SISU för detta. Det lönar sig absolut att man funderar igenom:

• Vilket samarbete har föreningen idag med SISU-distriktet?
• Vilket stöd kan SISU kanske hjälpa till med?

Här är en del statistikuppgifter:
Antalet cirklar eller arrangemang till vilka SISU gav bidrag var år 1999 ca. 50.000 med nästan 1,1 miljoner studietimmar. År 2002 hade detta stigit till ca. 65.000 med över 1,4 miljoner studietimmar. För pistolskyttet hade vi i Sverige år 2001 42 olika arrangemang med totalt 773 timmar. Detta måste vi kunna öka betydligt. Det är en viktig resurs vi har i SISU.

Maria gjorde en verkligt inspirerande genomgång. Den charmerande Umedialekten var väl en extra krydda för oss åhörare!

TIPS OM TRÄNING OCH INSTRUKTIONSVERKSAMHET
Hjälpmedel för instruktionen till speciellt ungdomar men även för äldre skyttar kan vara:

• Spegel – särskilt i samband med gevärsskytte, men även för pistolskytte.
• Videokamera för sekvenser eller digitalkamera för stillbilder.
• Skjutsimulatorer.

Speciellt vid ungdomsskyttet med luftpistol kan det ibland vara svårt för nybörjaren att förstå hur riktmedlen används. Sätt fast en enkel laserpekare med en röd prick under vapnet, där då den röda pricken riktas mot en vit tavla under den vanliga luftpistoltavlan. Det fungerar fint.

SLUTLIGEN
Det har varit en mycket givande och mycket välarrangerad konferens för oss kretstränare. Det har också varit ett bra val av väsentliga tema och genomgående bästa tänkbara föredragshållare. Mats Stoltz, Cyril Falck och övriga arrangörer har all heder och all vår uppskattning för detta. Jag vågar göra mig till tolk för samtliga deltagare med ett varmt tack.