Närmare fyrtio representanter för landets kretsar hade bänkat sig på årsmötet för att sätta tummen upp eller ned för motioner, applådera medaljörer och framföra sina åsikter i de diskussioner som kunde tänkas uppstå. Årsmötet är ju också ett bra tillfälle att träffas och utbyta erfarenheter från olika landsändar. Att döma av den gemytliga stämningen vid borden i lunchpausen kunde man anta att det drogs en och annan rolig historia också. Som t ex den om bortförklaringen av ett dåligt skott: "Jag glömde kompensera för jordrotationen."

Till årets möte hade förbundets ordförande Gunnar Tysk avböjt omval och aviserat sin avgång. Detta gavs givetvis utrymme i programmet och efter att Gunnar hälsat alla välkomna tog därför styrelsens ordförande, Christer Westin till orda. Han bad Gunnar resa sig på nytt och överlämnade Kungliga Patriotiska Sällskapets förtjänstmedalj i guld. Christer konstaterade att ingen inom förbundet tidigare hedrats på detta sätt. En tjusig blombukett från förbundet kompletterade bilden.

Det skulle komma mer sådant. Generalsekreterare Nils Rosenqvist från FSR överlämnade deras förtjänstplakett i guld. Nils framförde bl a Skytterörelsens varma tack för att Gunnar Tysk under sitt arbete sett till inte bara det egna förbundets utan till hela skytterörelsens bästa.

Sedan var det Skytterörelsens Ungdomsorganisations, Mats Stoltz, tur att stiga upp på scenen. Mats tackade Gunnar för hans förtjänstfulla arbete och överlämnade organisationens förtjänstplakett i silver. Då applåderna mattades och alla trodde ceremonien var över började Mats knäppa upp sin skjorta. Folk undrade nog lite var i bänkarna, vad gör karlen? Efter lite besvär krängde så Mats av sig slipsen, givetvis med SkytteUO:s namn på, och lade runt halsen på Gunnar, "Varsågod! Nu kommer du inte att glömma oss i första taget!". Nya applådåskor.

Efter att traditionsenligt ha utdelat förbundets förtjänstmedaljer var det dags att uppmärksamma de tre kretsar som lyckats bäst med nyrekryteringen det gångna året. Penningpriser och diplom delades ut. Första pris och 8.000:- kronor gick till Västgöta Dal som ökat med hela 34 %.

En säkerhetskampanj under mottot "Säkerheten främst" sjösattes. Christer Westin fastslog att förbundet har bra säkerhetsregler, men att tillämpningen bör förbättras. Bl a bör man förbättra utbildningen och utse säkerhetsansvariga på krets- och föreningsnivå.

Förbundsstyrelsens ambition är ju att sprida ansvaret ut till kretsarna och få alla att känna delaktighet i verksamheten. Jag upplevde årets möte som öppet, konstruktivt och med tydliga tendenser till att denna ambition börjar ge resultat. Hade inte rentav de församlade delegaterna bänkat sig närmare podiet i år? Kretsarnas ökade ansvar blev ytterligare belyst i en fråga som jag vill minnas gällde huruvida man fick lov att arrangera en specialtävling. "Ni får hitta på vad fasen ni vill!" Svarade Christer, varvid övriga på podiet ryckte till och gav honom en frågande blick. Han fortsatte; "Bara ni håller er inom ramverket (man andades ut), sådant avgör ni själva i kretsen, det är inget ni ska behöva fråga förbundsstyrelsen om lov till".

Mötet slutade lika pampigt som det började. Christer Westin berättade att man utsett Gunnar Tysk till hedersledamot i styrelsen och förärade honom förbundets högsta utmärkelse, plaketten i guld, den åttonde i ordningen. Därefter blev det fyrfaldigt leve och efter stående ovationer höll Gunnar ett mycket uppskattat avslutningstal i vilket han också framförde sitt varma tack.

Förbundsordförande Gunnar Tysk hälsade alla välkomna till årets förbundsmöte. Ett hälsningstelegram hade traditionsenligt avsänts till förbundets höge beskyddare HM Konungen.

Stig Bergdahl Uppsala
Kerstin Bodin& SSF (förhinder)

Bengt Lindén Uppsala
Anders Khemi Boden (förhinder)

Christer Westin redovisade styrelsens berättelse för verksamhetsåret 1999. Han nämnde bl a att antalet aktiva medlemmar minskat med något tusental. Det samarbete med SkytteUO som inletts för att främja rekryteringen av unga skyttar är därför särskilt viktigt. Flera kretsar har dock lyckats med sitt rekryteringsarbete och ökat antalet aktiva skyttar. De tre mest framgångsrika hedrades med diplom och ett penningpris enligt följande:

1:a pris: Västgöta Dal
8 000:- kr och diplom
(514 till 652 = plus 34%)

2:a pris: Västmanland
6 000:- kr och diplom
(462 till 554 = plus19,9%)

3:e pris: Gävleborg
4 000:- kr och diplom
(490 till 586 = plus 19,6%)

Christer Westin konstaterade vidare att någon sammanslagning av de fyra skytteorganisationerna inom SOS (FSR, SkytteUO, SSF och SPSF) tills vidare inte är aktuell. Kanslierna kommer under hösten att samlas i Artillerigården, vilket skapar förutsättningar för ett utvecklat samarbete. Förbundet kommer – tillsammans med SSF och SkytteUO att överväga möjligheterna till ett närmare samarbete och utreda de ekonomiska förutsättningarna för detta.

Förbundets driftsekonomi går med förlust. Inkomsterna under året var ungefär 300 tkr mindre än budgeterat, utgifterna 300 tkr högre och inkomsterna av kapital 100 tkr lägre än budgeterat. Förslaget till budget för år 2001 har utformats så att förbundets driftbudget skall vara balanserad.

Bredd- och elitsatsningen skall drivas vidare som planerat. Tränarutbildning planeras under hösten i samarbete med SkytteUO och gemensamma insatser för att främja rekryteringen. En grupp bestående av Christer Westin, P.O Gustavsson, Ragnar Skanåker och Åke Henriksson planerar elitsatsningen.

Förbundet har bra säkerhetsregler men tillämpningen bör förbättras. En säkerhetskampanj kommer att inledas och ledas av en särskild säkerhetskommitté. Bl a bör utbildningen förbättras och säkerhetsansvariga bör utses på krets och föreningsnivå.

Förbundsmötet beslöt att godkänna berättelsen.

Revisorernas godkändes. Styrelsen beviljades ansvarsfrihet för verksamhetsåret 1999.

Christer Westin föredrog styrelsens proposition med förslag att alla aktiva skyttar skall ha NP.

Förbundsmötet beslöt att godkänna förslaget.

Förbundsmötet beslöt att till huvudsaklig efterrättelse fastställa styrelsens förslag till budget för år 2001.

Valnämndens ordförande Arne Friberg föredrog valnämndens förslag.

Gunnar Tysk hade redan under föregående år avböjt omval. Valnämnden har kontaktat nuvarande rikshemvärnschefen generalmajor Alf Sandqvist, som utnämnts till ansvarig för armé frågorna i den nya försvarsledningen. Han är intresserad men vill avvakta för att se vad de nya arbetsuppgifterna innebär innan han tar ställning. Mot den bakgrunden föreslog valnämnden att posten som förbundsordförande hålls vakant ett år.

Förbundsmötet beslöt enligt valnämndens förslag.

Till ordinarie ledamöter i styrelsen för två år omvaldes Jan Kjellberg, Cyril Falck, Mia Holmebrandt, Anders Khemi och nyvaldes Arne Hjellström.

Till suppleanter för två år omvaldes Björn Johansson och Staffan Lindström.

Styrelsens ledamöter och suppleanter deltog ej i valen.

Till revisorer för ett år omvaldes Karl Ehlde och Örjan Lind. Till suppleanter för samma tid omvaldes Kent Westerlund och Sven Bimark.

Beslöts att följande kretsar skulle utse och till kansliet anmäla ledamöter i valnämnden nämligen Gävleborgs, Kristianstads, Örebro och Norrbottens.

1. Ett förslag till policy för förbundet delades ut. Förslaget skall beredas och diskuteras inom hela organisationen så att ett väl förankrat förslag kan lämnas till nästa års förbundsmöte för beslut.
2. Sekreteraren anmälde att vapenlagen, vapenförordningen, viktigare delar av Rikspolisstyrelsens föreskrifter, förbundets stadgar och normalstadgar för krets och förening kommer att inom kort finnas tillgängliga på förbundets hemsida.
3. Sekreteraren påminde om föreningarnas skyldighet att före utgången av innevarande år redovisa en miljöanmälan till respektive kommun. Anvisningar för en sådan anmälan lämnades ut och finns också på förbundets hemsida. Information kommer också i NP.
4. Sekreteraren redovisade ett förslag till åtgärder när föreningar inte sänder in årsrapport och/eller förbunds- eller kretsavgift. Förbundsmötet godkände redovisningen. Beslut fattas av förbundsstyrelsen.

Förbundsordföranden framförde avslutningsvis sitt varma tack för det fina och konstruktiva samarbete som han upplevt under sin tid som förbundets ordförande. Pistolskytte är en fin sport och bland dess utövare hade han funnit många trevliga kamrater och goda vänner. Han uppmanade alla att var och en på sitt håll vara goda ombud och förespråkare för skyttesporten och tillönskade förbundet och alla dess medlemmar fortsatta framgångar.mötet den 17 juni 2000

1. Tid för inlämning av motioner och propositioner
Göteborgs och Bohus Pistolskyttekrets

Det är riktigt som det sägs i motionen att kretsarna har svårt att hinna behandla motionerna på ett bra sätt inför förbundsmötena. Även på central nivå är det ont om tid att bereda motionerna. En ändring bör därför övervägas. Förbundsstyrelsen har beslutat att en översyn av förbundets stadgar bör göras. Förslaget i motionen bör behandlas i samband med den översynen.

När det gäller styrelsens förslag till förbundsmötet (propositioner) finns i nu gällande stadgar inga särskilda regler. Om sådana regler skall tillföras bör bedömas i samband med den beslutade översynen av stadgarna.

Motionen bifalles. Vad som sägs i motionen skall beaktas i samband med översynen av förbundets stadgar.

2. Budgetfrågor
Göteborgs och Bohus Pistolskyttekrets

I motionen föreslås att förbundsmötet skall besluta inte bara om budgeten för nästföljande år, utan även för de två därpå följande åren. Föreningarna skulle därmed få information om kommande avgiftshöjningar i sådan tid, att de kan besluta om motsvarande lokala höjningar på sina årsmöten. Vidare föreslås att förbundets budget skall rymmas inom tillgängliga ramar. Förbundets kapital skall inte användas.

Om förbundsmötet beslutar om att ändra avgifterna, gäller beslutet som regel från kommande årsskifte. Föreningarna kommer därmed i efterhand, eftersom beslut om ändringar på lokal nivå regelmässigt fattas vid årsmötet under årets första kvartal. Under den kommande översynen av stadgarna bör bedömas om en annan och bättre ordning är möjlig.

Förslaget om en mer långsiktig budgetprocess skall beaktas i den kommande översynen av förbundets stadgar.

Förbundets driftbudget bör normalt balanseras – om del av kapitalet behöver tas i anspråk för särskilt ändamål skall detta framgå av budgetförslaget.

Motionen skall därmed anses besvarad.

3. Treårsplan för alla SM inom förbundet
Dalarnas Pistolskyttekrets

Motionären föreslår att en rullande treårsplan skall göras upp för alla SM. Av planen skall framgå arrangerande förening och ungefärlig tidpunkt för tävlingen.

En sådan långsiktig plan finns redan på förbundsnivå. Den anger dock bara den landsdel, som står i tur att arrangera respektive SM. Det är önskvärt att berörd landsdel också gör upp en plan på längre sikt. Planen bör publiceras i NP och i tävlingsprogrammet.

Motionen bifalles. En rullande treårsplan för alla SM skall göras upp även på landsdels- och kretsnivå.

4. a-d Tävlingslicens – prenumeration på NP
Stockholms, Dalarnas, Skaraborgs och Malmöhus Pistolskyttekretsar

I Dalarnas motion föreslås att förbundet inför en tävlingslicens på motsvarande sätt som SSF. Föreningarna bör betala grundavgiften till förbundet medan licensen administreras av förbundet i direktkontakt med skyttarna. I Malmöhus Pistolskyttekrets har 8 föreningar sänt in motioner med invändningar mot "tvångsprenumerationen" på NP. Stockholms- och Skaraborgskretsarna föreslår, att även andra än dem som har pistolskyttekort skall få tidningen för 75:- kr.

Styrelsen föreslår i en proposition till förbundsmötet, att alla aktiva skyttar skall ha tidningen oavsett om de har pistolskyttekort eller ej, och att endast en förbundsavgift avgift skall tas ut. Om förbundsmötet antar styrelsens förslag behöver föreningarna bara betala förbundsavgiften (hel eller reducerad) till förbundet och föreningarnas administration underlättas utan att någon tävlingslicens behöver införas. Enligt styrelsens mening är det angeläget att alla aktiva skyttar får den information som tidningen ger.

Motionerna bifalles vad gäller förslaget om en förbundsavgift (avgiften beslutas av förbundsmötet) men avslås vad gäller förslaget om tävlingslicens och "tvångsprenumeration".

5. Nationell Helmatch
Jämtlands Läns Pistolskyttekrets

I motionen föreslås vissa ändringar, bl a att serie 1 och 2 skall få skjutas med stödhand, att vissa skjuttider ändras och att vissa ändringar görs av tavlan. Ett särskilt skjutkort har tagits fram. Kretsen vill pröva förändringarna på försök. Märkesfordringar kan inte tillgodoräknas under provtiden.

Motionen bifalles såvitt avser skjutning med stödhand och ändrad skjuttid men avslås vad gäller ändring av tavlan.

6. a och b Förbundsbidrag till kretsarna
Kronobergs läns pistolskyttekrets
Värmlands läns Pistolskyttekrets

I motionerna föreslås att förbundet skall betala ut ett bidrag till kretsarna om "exempelvis 4000:- kr".

I styrelsens förslag till budget för år 2001 finns en post om 104 000:- kr avsatt för ett bidrag till varje krets om just 4 000:- kr. Styrelsens avsikt är att ett årligt bidrag skall utgå till kretsarna. Bidragets storlek bör beslutas av förbundsmötet för ett år i taget. I budgeten för år 2000 finns inga medel anslagna för detta ändamål.

Motionen bifalles vad avser bidrag till kretsarna. Bidraget bör betalas ut fr o m år 2001. Bidragets storlek beslutas varje år av förbundsmötet i samband med budgetbeslutet.

7. Hölster vid skid-springskytte
Stockholms Pistolskyttekrets

Motionären föreslår att vapnet alltid skall bäras i någon form av hölster vid skid- och springskytte. Så sker redan vid skidskytte. Vidare föreslås att vapnet endast får hanteras vid skjutplats och att vapenkontroll skall göras omedelbart efter målgång.

Motionen bifalles.

8. "Felhandsskjutning"
Skaraborgs Pistolskyttekrets

I motionen föreslås att det skall införas skytte med "sämsta hand" i fältskytte i vapenklasserna A och R och att – om sådan station ordnas – detta skall framgå av inbjudan.

Det finns inget i dagens regler som hindrar att en arrangör ordnar en tävling med en eller flera sådana stationer. Det är tvärtom önskvärt att tävlingar med sådan skjutställning arrangeras, för att undersöka hur stort intresset är bland skyttarna. Om det visar sig att intresset är tillräckligt stort bör särskilda regler för denna skjutställning införas i skjuthandboken senare.

Motionen anses därmed besvarad.

9. H65-klass i skid- och springskytte
Stockholms Pistolskyttekrets

Motionären föreslår att en ny klass – H65 – inrättas i skid- och springsskytte,

Motionen bifalles.

10. Ändrad klassindelning
Kronobergs Läns Pistolskyttekrets

I motionen föreslås ändringar i klassindelningen för klasserna 1, 2 och 3, övergångsbestämmelser, samt ändring av klassindelningen vid Rikstävlingen på hemortens banor.

Förbundsmötet år 1999 beslöt att en återgång skulle ske till tidigare regler enligt principen ett år – ett märke. Den ändrade klassindelning som gällt under några år fram till 1999, hade inte trängt igenom i organisationen, och hade föranlett en rad missförstånd. Antalet skyttar i klass 1 hade dessutom minskat betydligt. Av den erfarenheten kan vi lära, att varje förändring måste vara noga genomtänkt och vara väl förankrad i organisationen. Förändringar bör heller inte göras alltför ofta.

Några erfarenheter har ännu inte vunnits av den förändring som beslutades år 1999. Därför bör någon ytterligare ändring inte göras nu. Å andra sidan är det angeläget att fortlöpande följa och utvärdera hur den nuvarande klassindelningen fungerar.

Motionen överlämnas till tävlingskommittén, som ett underlag i kommitténs arbete med att utvärdera erfarenheterna av den nuvarande klassindelningen.

11. a och b Popularisering av grovskyttet
Malmöhus Pistolskyttekrets

I motionen 11a föreslås en ny form av lagtävling i syfte att göra grovskyttet populärare och få fler startande. I motion 11b föreslås en del regeländringar i samma syfte.

De föreslagna ändringarna bör prövas på förenings- och kretsnivå. Om det visar sig att de föreslagna tävlingarna blir populära bör de regler utformas, som krävs för att införa tävlingarna även på nationell nivå. Tävlingskommittén bör få i uppdrag att följa upp verksamheten.

Motionerna anses därmed besvarade.

12. Vapenhantering
Malmöhus Pistolskyttekrets

I motionen understryks vikten av att säkerhetsföreskrifterna i skjuthandboken tillämpas och att brott mot reglerna medför någon form av påföljd.

Förbundsstyrelsen har – bl a av de skäl som motionären anför – inlett arbetet med att formulera föreskrifter om sanktioner mot dem, som bryter mot säkerhetsreglerna eller mot andra viktiga bestämmelser. Det är enligt styrelsens mening nödvändigt, att förbundets bestämmelser om säkerhet liksom övriga viktiga regler formuleras klart och tydligt, och att de tillämpas korrekt och lika över hela landet. Hela denna fråga bör ägnas större uppmärksamhet.

Motionen anses därmed besvarad.

13. Årets rekryt
Malmöhus Pistolskyttekrets

Motionären föreslår att en tävling "Årets rekryt" införs den första lördagen i september i alla landets pistolskyttekretsar. Resultaten rapporteras till förbundet för sammanställning.

Tävlingsbestämmelser föreslås också i motionen.

En sådan tävling har sedan flera år tillbaka genomförts i Stockholms Pistolskyttekrets. Tävlingen har stimulerat intresset hos unga skyttar och främjat rekryteringen. Förslaget bör antas och överlämnas till tävlingskommittén för granskning och ev komplettering av de föreslagna tävlingsbestämmelserna m m.

Motionen bifalles, dock med de ändringar som kan följa av tävlingskommitténs översyn.

14. Rekrytering av ungdomar
Malmöhus Pistolskyttekrets

I motionen föreslås att föreningar och kretsar samarbetar med gymnasieskolor i syfte att därmed förbättra rekryteringen av unga skyttar.

Förbundet har inlett ett riksomfattande samarbete med SkytteUO för att förbättra rekryteringen av unga skyttar. I det samarbetet ingår att samarbeta med gymnasieskolor och även andra skolor på det sätt som motionären föreslår.

Motionen anses därmed besvarad

15. Samarbete med blodgivarcentraler
Malmöhus Pistolskyttekrets

I motionen föreslås att skyttarna skall anmäla sig som blodgivare, dels för att det är en samhällsnyttig insats, men också för att skapa goodwill för skyttesporten. Tidningen NP bör bl a användas för att sprida förslaget till alla tävlingsarrangörer.

Motionen bifalles.

16. Stödhand för äldre veteraner
Kristianstads Pistolskyttekrets

I motionen föreslås att skyttar i veteranklass äldre bör få använda stödhand på alla fältskyttestationer oavsett vad målförutsättningen anger.

Motsvarande motioner behandlades vid förbundsmötena 1998 och 1999 och avslogs båda gångerna. Förutsättningarna har inte ändrats. Motionen bör avslås. Dock finns inget hinder mot att en arrangör ordnar en tävling på föreslaget sätt. I så fall ingår inte skyttar som skjuter med stödhand i beräkningsunderlaget för standardmedaljer

Motionen avslås.

17. Omskjutning vid vapenfel i fältskjutning
Kristianstads Pistolskytteklubb

I motionen föreslås att skytten vid godkänt vapenfel får skjuta om med sex skott utan föregående markering. Vid markeringen avräknas antal träffar motsvarande antalet avlossade skott före vapenfelet. Avräkningen skall göras på det sätt som är fördelaktigast för skytten. Motivet för ändringen är att en skytt kan avsiktligt framkalla ett vapenfel för att få skjuta om.

Motsvarande motion avslogs vid 1993 och 1994 års förbundsmöten. Förutsättningarna har inte ändrats sedan dess.

Motionen avslås

18. Damer bör få delta i både Damer C och Öppen C
Dalarnas Pistolskyttekrets

I motionen föreslås att damer vid SM som föredrar att skjuta i klass Damer C, skall skjuta under samma förutsättningar som öppen C, för att få möjlighet att delta i lag öppen C.

Hittills har som allmän princip gällt att en skytt inte bör kunna bli mästare i samma vapengrupp mer än en gång. Det har gällt för damer, veteraner och juniorer. Enligt styrelsens mening bör den principen nu omprövas. Enligt styrelsens mening bör reglerna i mom 112 i skjuthandboken ändras.

Mom 112 ändras enligt följande.

Skytt i junior-, dam- och veteranklass har möjlighet att vid alla tävlingar:

• tävla inom den egna klassen
• tävla i klass 1, 2 eller 3 alltefter kompetens inom vapengrupperna A, B, C eller R – i samma tävling inom vapengrupp C får skytten dock endast starta i en klass i vardera precisions- och fältskjutning (att starta i både klass Vet Y och klass 3 C är inte tillåtet)
• vid SM, landsdels- eller kretsmästerskap får en arrangör medge start, förutom i den egna klassen, även i öppen klass under förutsättning
  att i fältskjutning – banorna är helt skilda eller att mästerskapen går på olika dagar
  att i banskjutning – det ena mästerskapet är avslutat (inklusive final) med en tidsmarginal av minst en timma (mom 319) till start i det andra mästerskapet.

Motionärens syfte är därmed tillgodosett men har därutöver vidgats.

Motionen därmed anses besvarad.

19. Kravet på mantlad ammunition i vapengrupp A tas bort
Uppsala läns Pistolskyttekrets

I motionen föreslås att kravet på mantlad ammunition i vapengrupp A skall tas bort. Som motiv anförs att det är tillåtet att skjuta med halvmantlad ammunition, att farhågorna för att skyttarna "laddar ner" ammunitionen är ogrundade, samt att skytte med omantlad ammunition skulle bli betydligt billigare än med mantlad.

Motsvarande motion har avslagits vid tidigare förbundsmöte med motiveringen att rekylen blir svagare, vilket ger skytten en fördel gentemot dem som använder mantlad ammunition. Ett ytterligare argument mot bifall är, att vapengruppens karaktär av tjänstevapen försvagas och det kan bli svårt att dra en tydlig gräns mellan A- och B-vapen.

För bifall talar de skäl som motionären anför. Därtill kan läggas att utvecklingen nu går mot blyfri ammunition. En del av de lösningar som prövas saknar mantel.

Vid en samlad bedömning väger enligt styrelsens mening argumenten för bifall till motionen tyngst. Detta förutsätter dock att beskrivningen av vapnen i vapengrupp A förtydligas, för att underlätta vapenkontrollanternas bedömning.

Motionen bifalles

Förbundsmötet beslöt att avslå motionen.

Enligt personuppgiftslagen (PUL) måste (med vissa här ointressanta undantag) personer, som registreras i ett dataregister, underrättas om detta och ge sitt samtycke.

Förbundets uppfattning är denna:

För att klara förbundets och föreningarnas administration med rimlig arbetsinsats måste vi använda oss av datoriserade register. Centralt finns följande registrerade:

• Styrelseledamöter m fl i förbundets centrala ledning
• Styrelseledamöter och vissa funktionärer i kretsar och föreningar
• Innehavare av pistolskyttekort
• Aktiva skyttar
• Prenumeranter på NP.
• Innehavare av pistolskyttemärket i guld eller märken av högre valör
• Dessutom förekommer en del personuppgifter på förbundets hemsida.

Vi bedriver en av samhället accepterad och stödd sport. Det ska vi inte skämmas för. Tvärtom skall vi se till att de mest framgångsrika medlemmarna får ordentlig publicitet.

Det innebär inte att vi i onödan skall skylta med våra vapen.

Sammanfattningsvis innebär detta att de personalkategorier som nu finns i dataregister centralt eller inom en förening måste finnas där.

Om någon person inte accepterar det måste dock uppgifterna om honom eller henne tas bort. Det innebär i så fall att den personen inte kan registreras som aktiv skytt, inte kan vara medlem av en styrelse, inte kan prenumerera på tidningen etc. Vi kan inte heller rimligen ha anonyma pristagare eller deltagare i våra tävlingar.

De personer som är registrerade central underrättas härmed om detta. Jag vädjar samtidigt till alla föreningar att sprida denna information till alla medlemmar.

Förhoppningsvis har ingen några invändningar. Om så ändå blir fallet får vi lösa frågan i direkt dialog med den personen.

Föreningarna skall enligt förbundets stadgar redovisa årsrapporterna via respektive krets till förbundet före utgången av januari månad. När uppgifterna skulle sammanställas till förbundsmötet de första dagarna i maj hade 100 föreningar fortfarande inte redovisat någon rapport. Några kretsar har anmält att de inte får in varken avgifter eller rapporter från en del föreningar. Detta är enligt min mening inte acceptabelt!

En demokratisk organisation kan bara fungera om medlemmarna lojalt följer de regler, som organisationen i demokratisk ordning har bestämt. Att åka snålskjuts – dvs att bara utnyttja fördelarna men inte fullgöra skyldigheterna – är illojalt.

Förbundet har hittills intagit en mycket generös ställning till föreningar som inte skickat in avgifter eller årsrapport.. Vi har skickat ut flera påminnelser. Under min tid som förbundssekreterare har ingen förening uteslutits ur förbundet av den anledningen.

Nu har dock situationen blivit ohållbar. Jag föreslår därför följande.

Om en förening inte redovisar årsrapport eller betalar in förbundsavgift eller kretsavgift skall följande åtgärder vidtas:

1. En påminnelse skickas till föreningen att årsrapport och/eller avgifter skall sändas in inom viss tid, t ex 30 dagar.
2. Har rapporten eller avgiften inte redovisats inom föreskriven tid, underrättas föreningen om att förbundets verkställande utskott vid nästa sammanträde kommer att ta upp frågan om att utesluta av föreningen. Tiden för sammanträdet anges i meddelandet.
3. Fullgör föreningen trots detta inte sina skyldigheter beslutar VU om uteslutning.
4. Berörd polismyndighet underrättas om uteslutningen.
5. Alla dessa åtgärder skall vidtas efter samråd med berörd krets.
6. Dessa åtgärder kostar pengar. En påminnelseavgift om t ex 100:- kr bör därför som regel tas ut.

Styrelsen beslöt enligt förslaget vid sitt sammanträde efter förbundsmötet år 2000.