SVENSKA PISTOLSKYTTEFÖRBUNDET

LAGRÅDSREMISSEN 1999-11-16

Regeringen har nu som bekant lämnat sitt förslag till ny vapenlag till lagrådet för granskning.

Remissen finns i sin helhet på förbundets hemsida. Den är inte alldeles lättläst. Därför har jag nedan gjort en sammanställning över de enligt min mening viktigaste förslagen. Observera att sammanställningen är kortfattad och inte helt fullständig. Den som vill läsa hela texten måste gå till hemsidan.

Sammanställningen följer lagrådsremissens disposition. Siffrorna inom parentes hänvisar till sidnummer i remissen. Jag refererar förslagen utan värderingar – några allmänna synpunkter lämnar jag avslutningsvis.

Regeringen skriver att "vapenlagstiftningen bör vara så utformad att tillstånd inte beviljas för andra ändamål än sådana som innehavaren har behov av för ett giltigt ändamål". "Att minska det totala antalet tillstånd för innehav av vapen bör inte vara ett mål i sig för en reform av vapenlagen"

Regeringen anser inte (29) att det finns skäl nu att generellt vidta åtgärder för att begränsa antalet legala vapen. Regeringen menar att den som vill syssla med målskytte och som uppfyller förutsättningarna också skall ha möjligheter att utöva den sporten.

Några mer konkreta förslag för att minska olovlig införsel av vapen redovisas inte. Bara allmänna synpunkter om ökad gränskontroll och ökat internationellt samarbete (30).

Regeringen föreslår att begreppet "behov" skall vara kvar som villkor för tillstånd. Dessutom skall innehavaren behöva vapnet för "ett giltigt" ändamål. Begreppen definieras inte.

Vapnet skall vara lämpat för det ändamål som tillståndet avser. Rikspolisstyrelsen bör ge ut allmänna råd till polismyndigheterna (allmänna råd är vägledande men inte tvingande) om vilka typer av vapen som skall anses vara lämpade för det ändamål som tillståndet avser (31).( Förbundet förutsatte i sitt yttrande att rikspolisstyrelsen skulle samråda med skytteorganisationerna i den frågan).

Regeringen skriver (sid 34) att man är medveten om att många skyttar har kvar sina vapen trots att de inte längre är aktiva och således inte längre fyller kraven för att få behålla sin licens. "Mot den bakgrunden" , skriver regeringen, föreslås följande:

"Tillstånd till innehav av enhandsvapen för flerskott och helautomatiska skjutvapen skall tidsbegränsas till att gälla i högst fem år om inte särskilda skäl talar emot det"

Den som har flera vapen skall kunna ansöka om förnyelse vid en och samma tidpunkt. Detta bör vidare ske "till samma kostnad som för ett vapen".

Förbundet förde i sitt yttrande fram åtta sakliga och goda skäl till varför förslaget om tidsbegränsning inte borde införas – hela yttrandet finns infört på förbundets hemsida. Det hjälpte således inte. Orimligheten i utredningens förslag om att skytten skulle ansöka om förnyelse för varje licens för sig togs i alla fall bort – bl a på grund av förbundets synpunkter.

Observera att förslaget bara gäller licenser som utfärdas efter det lagen har trätt i kraft – enligt förslaget den 1 april år 2000.

Tillstånd till innehav av sådana vapen får ges "endast om vapnet görs varaktigt obrukbart". För särskilt värdefulla eller speciella vapen kan undantag göras.

Detta gäller endast prydnads- och minnesvapen. Vapen som är avsedda att ingå i en vapensamling berörs inte av förslaget.

Den s k vapengarderoben (sex jaktvapen) ändras inte. Dock skall särskild prövning göras. För att få tillstånd till fler än fyra vapen skall sökanden visa att han verkligen har behov av så många.

Regeringen anser inte att civilpersoner skall förbjudas att inneha helautomatiska vapen. Förutom nuvarande krav införs ett nytt – skytten skall vara aktiv medlem i en av Försvarsmakten godkänd skyttesammanslutning.

"Rikspolisstyrelsen bör ges bemyndigande att utfärda föreskrifter (föreskrifter är tvingande) om vad som krävs för att sökanden skall anses ha visat prov på särskild skjutskicklighet. Förbundet förutsatte i sitt yttrande att rikspolisstyrelsen samråder med skytteorganisationerna i den frågan.

För att få inneha vapen skall en sammanslutning ha en stabil organisation och bedriva kontinuerligt och säkert skytte. Rikspolisstyrelsen föreslås få bemyndigande att ge ut föreskrifter om vilka organisationer som uppfyller dessa krav. I dag fattas det beslutet av regeringen.

Regeringen föreslår att tillståndet skall återkallas om förutsättningar för tillstånd inte längre finns.

I vapenlagen införs en bestämmelse enligt vilken ett tillstånd till vapenhandel alltid skall begränsas till sitt innehåll och en bestämmelse om att en vapenhandlare inte får ha helautomatiska vapen i lager. För helautomatiska vapen införs krav på införseltillstånd vid varje införseltillfälle.

"Skjutvapen skall förvaras i säkerhetsskåp eller i annat lika säkert förvaringsutrymme. Vissa mindre farliga skjutvapen samt ammunition undantas från kravet på förvaring i säkerhetsskåp". En övergångstid på två år införs för skyttar som redan har vapen. För den som söker tillstånd för ett nytt vapen gäller den strängare bestämmelsen omedelbart. Brott mot förvaringsbestämmelserna är inte straffbelagt. Närmast liggande påföljd är återkallelse av vapenlicensen (erna).

Regeringen hänvisar till vapenutredningen, som gjort en undersökning av hur vapen i allmänhet förvaras (år 1995). Enligt utredningen har de flesta skyttar redan i dag ett godkänt säkerhetsskåp. Merkostnaden för skyttarna bör därför inte bli alltför betungande enligt regeringen.

Rikspolisstyrelsen har gett ut föreskrifter om vapenförvaring – gäller från den 1 juli 1992. De gäller fortfarande. Eftersom många skyttar förmodligen inte har tillgång till dem redovisar jag dem här. I föreskrifterna talas om stöldskyddsskåp. Med ett sådant avses – citat ur föreskrifterna:

• skåp provade och godkända enligt SS 3492 stöldskyddsskåp 2 eller

• skåp som Rikpolisstyrelsen före den 1 juli 1992 har provat och godkänt som vapenskåp.

• Förvaringsutrymme som inte har provats och godkänts som stöldskyddsskåp 2 enligt SS 3492 kan bedömas som lika säkert om t ex följande krav har uppfyllts:

• omslutande delar skall bestå av lägst 3 mm stålplåt
• fogar skall ha minst samma motståndsförmåga mot inbrott som omslutande delar
• regelverket skall ha kolvar i minst tre riktningar samt vara av s k avlastad typ, dvs låsets spärrelement får inte belastas då regelverkets kolvar belastas i öppningsriktningen
• låsmekanismen skall vara borrskyddad
• regelverkets och bakkantsbeslagens ingrepp får inte vara mindre än 20 mm
• nyckel skall kunna tas ut ur låset endast då regel är fullt utlåst och förreglad
• låset skall uppfylla kraven för stöldskyddsskåp enligt SS 3492
• skåp som väger mindre än 150 kg (utan vapen) skall förankras i byggnadsstommen eller förses med tyngder så att vikten 150 kg uppnås."

Efter detta citat åter till lagrådsremissen.

"Skjutvapen som transporteras på sådan plats som omfattas av förbudet mot innehav av skjutvapen på allmän plats (se nedan) skall vara oladdat och, om det lämpligen kan ske, isärtaget och nerpackat. Rikspolisstyrelsen ges föreskriftsrätt beträffande hur man skall förfara med skjutvapen och ammunition vid förflyttning och yrkesmässig transport av skjutvapen och ammunition".

Möjligheten att förvara vapen hos annan utvidgas något. Treårsgränsen tas bort men bör enligt regeringen vara vägledande. Vapen får förvaras hos annan om innehavaren inte själv kan ta hand om sina vapen eller om det finns andra särskilda skäl. Tillstånd från polismyndighet krävs och skall alltid tidsbegränsas.

Den som innehar tillstånd till vapen föreslås bli skyldig att låta polisen inspektera att bestämmelserna om förvaring följs. Inspektionen skall anmälas i förväg. Vägrar någon polisen tillträde kan licensen återkallas. Polisens rätt till inspektion innebär inte rätt att (enligt polislagen) bereda sig tillträde mot innehavarens vilja.

Ett förbud mot innehav av skjutvapen på allmän plats införs.

Regeringen skriver att bestämmelsen skall tillämpas med förnuft och generositet. Som ett exempel nämns att innehav är befogat för en skytt på väg till eller ifrån en skjutbana. Formellt gäller bestämmelsen även delar till vapen som är tillståndspliktiga. Men regeringen menar att sådana delar faller utanför det straffbara området genom att en sådan förseelse är ringa. Rikspolisstyrelsen får rätt att ge ut tillämpningsföreskrifter.

En bestämmelse om att det krävs tillstånd för att i näringsverksamhet ta emot skjutvapen för bl a reparation tas in i vapenlagen.

Bestämmelserna om utlåning av skjutvapen ändras inte.

Ett vapentillstånd skall återkallas om tillståndshavaren visat sig vara olämplig att inneha vapen eller om förutsättningarna för tillståndet inte längre finns. De nuvarande fem grunderna för återkallelse sammanförs till tre grunder nämligen

• tillståndshavaren har visat sig vara olämplig att inneha vapen
• förutsättningarna för tillståndet finns inte längre
• det annars finns någon skälig anledning att återkalla tillståndet.

Ett vapenhandlartillstånd skall återkallas om tillståndshavaren inte längre driver yrkesmässig handel eller om förutsättningarna för tillståndet inte längre finns.

Omhändertagande av ett vapen med tillhörande ammunition skall ske om förutsättningarna härför är uppfyllda. I vapenlagen införs en bestämmelse enligt vilken ett skjutvapen får omhändertas om innehavaren inte kan visa att han eller hon inte har rätt att inneha vapnet. Den första meningen ovan innebär också en skärpning i förhållande till tidigare.

Läkares skyldighet att anmäla utvidgas till att gälla även patienter i den öppna psykiatriska vården om patienten är uppenbart olämplig att inneha vapen.

Straffskalorna för brott mot vapenlagen skärps inte. Förvaringsbestämmelserna straffsanktioneras inte heller.

Den som överlämnar ett skjutvapen till någon som inte har rätt att inneha vapnet döms för vapenbrott till böter eller fängelse i högst sex månader.

Den i tiden obegränsade vapenamnesti som utredningen föreslog införs inte. I stället införs en åtalsregel som säger, att åtal för olovligt innehav av skjutvapen eller ammunition, som uppdagas genom att vapnet/ammunitionen frivilligt lämnas till polisen, får väckas endast om det är motiverat från allmän synpunkt. Den som frivilligt lämnar sitt vapen och/eller sin ammunition till polisen riskerar alltså i normalfallet inte åtal.

Internationellt samarbete och bättre gränskontroll föreslås för att minska detta problem. I polislagen kommer att införas en bestämmelse om att polis och tullpersonal får kroppsvisitera en inresande från en icke Schengenstat för att söka efter bl a skjutvapen – brott som kan leda till mer än ett års fängelse.

Framställningar om ändringar av reglerna för det europeiska vapenpasset har kommit in till regeringen, som dock inte kommer att göra några ändringar nu.

Regeringen föreslår som redan nämnts att en skytts samtliga tillstånd skall omprövas i ett sammanhang och till samma kostnad som ett vapen. Rikspolisstyrelsen – inte regeringen - beslutar enligt en särskild författning om avgifter för olika tjänster, bl a vapenlicenser. Det är bara att hoppas att Rikspolisstyrelsen – om drygt fem år när de första licenserna skall förnyas – har regeringens uppfattning i minnet.

Regeringen har alltså remitterat lagförslaget till lagrådet. Lagrådets uppgift i första hand är att kontrollera att förslaget är förenligt med våra grundlagar, är korrekt enligt allmänna juridiska principer och att dess tillämpning inte medför några "orimligheter". Sakfrågorna, t ex om vapentillstånd skall vara tidsbegränsade eller ej, brukar däremot inte lagrådet ha några synpunkter på.

Jag tror för min del inte att lagrådet kommer att ha några allvarligare invändningar mot förslaget.

Nästa steg är att regeringen lägger fram förslaget för riksdagen för beslut. Formellt finns det möjligheter att påverka ett riksdagsbeslut genom olika former av opinionsbildning fram till dess att beslutet är fattat. Frågan är då om vi (och/eller andra) skall utnyttja den möjligheten.

För att ha en möjlighet att påverka riksdagens beslut måste vi ta fram nya och starka sakliga skäl för en förändring. Att tugga om de synpunkter som vi framförde i vårt remissvar leder ingenstans.

Under den tid som gått sedan vi lämnade vårt remissvar har det inte kommit in några nya synpunkter eller förslag till kansliet. Om du har några synpunkter så är du mer än välkommen med dem. Men det brådskar!

En skyttebroder sa med en suck av lättnad när han tagit del av lagförslaget: "Det kunde ha varit mycket värre!" Jag delar hans uppfattning.

Vänligen

Lars-Eric Plantin