1. Inledning

Rikspolisstyrelsens (RPS) förslag om en s k vapengarderob för enhandsvapen har väckt berättigat uppseende bland våra medlemmar. Några har begärt att vi skall lägga allt annat åt sidan och bara arbeta med den frågan, många vill veta "Vad gör förbundet?" Andra vill ha mer information om vad RPS förslag egentligen innehåller.

Jag redovisar därför här först (punkt 2) förbundets policy i denna fråga. I punkt 3 sammanfattas kortfattat RPS förslag. I punkt 4 redovisas olika alternativ för hur regeringen kan hantera ärendet och – i punkt 5 – vilka möjligheter som förbundet har att agera.

Slutligen tar jag mig friheten att i punkt 6 ge några råd om hur en skytt bör agera när han får avslag på sin ansökan om vapenlicens.

2. Svenska Pistolskytteförbundets policy

Förbundets uppfattning är enkel, klar och kortfattad. Det är behovet som skall styra hur många vapen en aktiv skytt skall få tillstånd för. En skytt som är aktiv i många grenar skall enligt förbundets mening få licens för de vapen som han behöver – inte fler men heller inte färre. Jag återkommer till hur detta skall bedömas i punkt 6 nedan.

3. RPS skrivelse

Skrivelsen innehåller flera förslag bl a följande:

Vapengarderob för enhandsvapen och gevär

Regeringen har givit RPS i uppdrag att årligen redovisa tillämpningen av vapenlagstiftningen. Det är i den rapporten som förslaget om en vapengarderob för målskjutning tas upp.

RPS konstaterar att det i dag inte finns "någon antalsmässig begränsning beträffande tillstånd till innehav av sådana vapen" (för målskjutning, min anm.).Som exempel nämner RPS att en skytt, som hade elva pistoler och tolv revolvrar för målskjutning, fick länsrättens tillstånd till ytterligare ett vapen. RPS ifrågasätter om en person kan ha behov av så många vapen.

RPS skriver att det nu "är hög tid att införa en begränsning när det gäller antalet vapen". Den generösa praxis som nu tillämpas är enligt RPS uppfattning inte förenlig med de motiv, som bär upp nuvarande lagstiftning och föreslår att en vapengarderob för målskjutning införs. Antalet vapen bör "normalt omfatta högst sex vapen". En sådan vapengarderob föreslås införas också för gevär.

Vapenhandel

RPS föreslår att tillstånd för handel med vapen bör omfatta även handel med samtliga kolsyre- luft- eller fjädervapen. Brottsutredningar har visat att även ungdomar under 18 år i dag har tillgång till sådana vapen och att vapnen missbrukas.

Instickspipa

RPS föreslår mindre stränga regler för sådant tillstånd, eftersom detta enligt RPS kan medverka till att minska antalet skjutvapen.

Utlåning

RPS föreslår en översyn av reglerna för utlåning, särskilt av 3 kap vapenlagen §§ 3 till 5, som RPS anser krångliga och tvetydiga.

Andra synpunkter

RPS tar upp också andra frågor som inte är av så stort intresse här, t ex innehav av skjutvapen för udda ändamål, läkares anmälningsplikt, EU-samarbete m m.

4. Vad händer nu?

Skrivelsen är ingiven till regeringen, Justitiedepartementet. Det finns några alternativa möjligheter för regeringen att hantera frågan i fortsättningen.

Utredning

Det är det klassiska sättet att hantera en fråga om bl a lagändring. Utredningen kan göras av en utsedd person – enmansutredning – eller, om frågan är mer omfattande, av en parlamentariskt sammansatt utredning.

I det första fallet utser regeringen en lämplig person till utredare och minst en sekreterare. I det andra fallet utser regeringen en ordförande, ledamöter från riksdagspartierna och experter, samt minst en sekreterare. I båda fallen författar regeringen direktiv, där utredningsuppdraget preciseras och kommenteras och där tiden anges när utredningen skall vara klar. Regeringen kan välja att ta upp en del av RPS förslag och utesluta andra och/eller lägga till egna förslag.

När utredningen är klar redovisas den för regeringen och sänds ut på remiss till myndigheter och organisationer. När svaren inkommit skriver departementet en proposition med utgångspunkt i utredningens förslag och remissinstansernas synpunkter. Lagrådet får också granska förslaget.

Propositionen med regeringens slutliga förslag överlämnas till riksdagen, som lämnar den till – i det här fallet – justitieutskottet för beredning. Utskottet redovisar sin uppfattning i ett betänkande. När detta är klart bestämmer riksdagen datum för riksdagsdebatt och beslut.

Departementspromemoria

Om regeringen anser att frågan inte är så svårlöst att det behövs en stor utredning kan ett förslag utarbetas inom justitiedepartementet. Det går normalt betydligt snabbare. En sådan promemoria behandlas sedan på motsvarande sätt som en utredning.

Ingen åtgärd

Regeringen kan naturligtvis lägga hela frågan på is för kortare eller längre tid om den inte bedöms tillräckligt angelägen.

5. Vad kan förbundet göra?

Delvis beror det på hur regeringen väljer att hantera frågan. Tillsätts en utredning bör vi ta kontakt med den och redovisa vår uppfattning. Sker arbetet internt inom departementet får vi istället framföra vår uppfattning direkt dit.

Vi bör också ta kontakt med de politiska partierna och med enskilda riksdagsmän. Dessutom bör vi försöka att föra ut vårt budskap i media för att skapa opinion för vår sak. Vi skall självklart också samråda med de övriga skytteorganisationerna om hur vi gemensamt kan agera.

För stunden har vi gjort det som kan göras. Vi har tagit kontakt med RPS och fört fram vår uppfattning och vi har studerat och analyserat skrivelsen. Nästa steg är att följa upp hur regeringen tänker agera. Vi har de kontakter som behövs för att hålla oss underrättade om fortsättningen.

Så snart det finns något nytt att berätta kommer vi att informera om detta på hemsidan och i tidningen NP.

6. Vad göra om du får avslag på din licensansökan?

En skytt som vill ha tillstånd att inneha ett vapen – vapenlicens – måste som du vet uppfylla flera krav. Jag behandlar här bara ett av kraven – att skytten skall ha behov av vapnet. Mina synpunkter är mina egna – förbundet har formellt inte tagit ställning.

Enklast är att ta ett exempel. En skytt – Adam – har sex enhandsvapen. Han har nu blivit intresserad av och med framgång prövat på en ytterligare gren och vill börja tävla i den på allvar. Då behöver han ett s k aktivitetsintyg. Det utfärdar styrelsen för föreningen. Han lämnar in sin ansökan till polisen och bifogar intyget.

Polisen ifrågasätter i ett brev till skytten om han verkligen har behov av ytterligare ett vapen. Som villkor för ytterligare ett tillstånd kräver polisen att skytten avyttrar ett av de vapen som han redan har. Men det vill inte skytten Adam! Han använder dessa vapen och är aktiv i flera grenar.

Om polisen avslår Adams ansökan är mitt råd – överklaga beslutet till länsrätten!

I den lagstiftning som nu gäller är det nämligen så, att en skytt som uppfyller kraven och kan visa att han har behov av det vapen som ansökan gäller, då skall hans ansökan beviljas.

När målet kommer upp i länsrätten skall rätten pröva den fråga som tvisten gäller. Och tvisten gäller ju om skytten har behov av vapnet och ingenting annat. Om skytten kan visa det behovet och att han inte kan använda något av de vapen som han redan har i den nya grenen– då skall ansökan beviljas.

Vad säger då rätten om de sex vapen som vår vän Adam redan har? Absolut ingenting! Den frågan kan rätten över huvud taget inte behandla. De tillstånd som Adam redan har kan inte tas upp till prövning. För att återkalla en licens krävs alldeles särskilda krav och några sådana finns inte i det här fallet.

RPS konstaterar i skrivelsen till regeringen - se punkt 3 ovan – att en länsrätt beviljat en skytt ett ytterligare tillstånd trots att skytten redan hade inte mindre än 23 vapen. Bakom RPS konstaterade kan anas förvåning eller kanske t o m missnöje med domen. Men anledningen är ju att länsrätten överhuvudtaget inte tog upp – och inte kunde ta upp – de övriga tillstånden till prövning. När skytten kunde visa att han hade behov av vapnet var utgången given.

Enligt min mening finns inte heller någon grund för polismyndigheten att ifrågasätta en skytts vapeninnehav med anledning av en ny ansökan. Att kräva att skytten skall avyttra ett vapen för att få ytterligare ett tillstånd är visserligen inte formellt att återkalla en licens men är indirekt nästan samma sak.

Polismyndigheterna och länsrätterna har på senare tid börjat tillämpa en alltmer restriktiv hållning när det gäller nya licenser. Förbundsstyrelsen har diskuterat frågan och kommit fram till att det i vart fall är tveksamt om denna rättspraxis har stöd i lagen. Förbundet kommer därför att biträda en skytt som vill överklaga ett avslag med juridisk expertis för att få fram ett prejudicerande utslag i regeringsrätten.

Stockholm som ovan

Lars-Eric Plantin
Generalsekreterare