Efter andra världskriget såg Europas västländer med oro på hur öststaterna utvecklades i antidemokratisk riktning. Västeuropas ledare fann det därför nödvändigt att organisera sig till försvar av sina demokratiska samhällssystem. Detta resulterade i att man år 1949 bildade Europarådet. Då hade det 10 medlemsstater, i dag har det 46.

I denna organisation har Anders Björck varit verksam i över 20 år. Under tiden 1989-91 var han den parlamentariska församlingens president. En skicklig statsman måste ha en utpräglad känsla för timing, och det kan man verkligen säga att Anders Björck har: Just under hans tid som president föll järnridån. I detta det största geopolitiska crescendot sedan andra världskriget uppfylldes Europarådets främsta mål – ett demokratiskt Europa.

Under sin tid som president fick Anders Björck äran och glädjen att bli en av dem som hade ett betydelsefullt inflytande på denna plötsliga och omfattande omdaning av Europa. Han träffade demokratins stora förkämpar, Michail Gorbatjov, Lech Walesa, Václav Havel och alla de andra.

En så stor omdaning av Europa sker inte av sig själv. Den fordrar hårt arbete, fingertoppskänsla och ideliga och intensiva internationella kontakter. I detta händelseförlopp deltog Anders Björck, och hans insatser var betydligt mer betydelsefulla än vad som har återspeglats i massmedia. Han medverkade exempelvis till att förmå Michail Gorbatjov att inför Europarådet hålla det tal där Bresjnevdoktrinen upphävdes. Det var enligt denna doktrin Sovjetunionen tog sig rätten att vid behov ingripa med vapenmakt i sina randstater för att, som det hette, "säkra socialismens landvinningar", på det sätt som gjordes i Ungern 1956, i Tjeckoslovakien 1968 och i Afghanistan 1980.

Denna doktrins upphävande hade en oerhörd betydelse för att göra demokratiseringsprocessen fredlig, och en av arkitekterna bakom detta skickliga schackdrag var alltså vår förbundsordförande Anders Björck. Hans insats gjorde ett sådant intryck på Europarådet att han nu har utsetts till dess hederspresident.

Basti